Fjärrvärme från förnybar och återvunnen energi ökade 2014, medan fossila bränslen minskade. Det visar Svensk Fjärrvärmes årlig statistik över branschens energianvändning.
– Det är tydligt att andelen återvunnen energi ökar, vilket beror på att andelen avfall, spillvärme och rökgaskondensering ökar, säger Sonya Trad, statistikansvarig på Svensk Fjärrvärme, i ett pressmeddelande.
En del av minskningen av olja och naturgas har dock att göra med att 2014 var ett varmt år och att elpriset varit så lågt att det inte lönade sig att köra naturgaseldade kraftvärmeverk, enligt Svensk Fjärrvärme.
Det främsta bränslet är biobränsle, 41,8 procent kom från bioenergi. Det handlar främst om spill från skogen. Näst vanligast är avfall som nu svarar för 21,6 procent, vilket är en ökning med 2,5 procentenheter sedan 2013.
Spillvärme från industrier och andra verksamheter ökar. År 2014 kom 7,6 procent av energianvändningen från industriell spillvärme. Det finns ett stort antal industrisamarbeten över landet och fler tros vara på gång, visar prognoser.
Fossila bränslen inom fjärrvärmebranschen fortsätter att minska. Under 2014 användes endast 1,5 procent olja (2,2 procent 2013), 1,9 procent naturgas (3,0) och 2,3 procent stenkol (3,1) för fjärrvärmeproduktion. Utfasningen av stenkol fortsätter och detsamma gäller övriga fossila bränslen.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen
De omdiskuterade frågorna om beskattning av större solcellsanläggningar och om sänkning av ROT-avdraget finns med i regeringens budget, som riksdagen ska ta ställning till i december. Förslagen på att lyfta ur ROT-avdraget ur budgeten, tror inte energiministern på. – Men en regering kan göra tilläggsbudgetar för att möta plötsliga händelser, säger energiminister Ibrahim Baylan (S) i en intervju med VVS-Forum.
En överväldigande majoritet, 22 av 28 branschnära remissinstanser, är kritiska mot Boverkets rapport om en svensk tillämpning av energikrav för nära-nollenergihus (NNE-byggnader). Det visar VVS-Forums kartläggning av remissvaren till Miljö- och energidepartementet.
Förutom satsningarna på järnvägen så föreslår regeringen i dag också ett lokalt klimatinvesteringsstöd på 125 miljoner kronor i år och därefter 600 miljoner per år 2016, 2017 och 2018. Totalt handlar det om närmare 2 miljarder kronor till lokala gröna projekt.
