Energiprogrammet ger starkast ställning på arbetsmarknaden

De som studerat på Energiprogrammet (numera VVS- och fastighetsprogrammet) har den högsta etableringsgraden av samtliga gymnasieprogram. Tre år efter gymnasieskolan var 74 procent av dem etablerade på arbetsmarknaden. Det framgår av en ny rapport från Statistiska Centralbyrån (SCB).

Andra program med hög etableringsgrad, för elever som lämnade gymnasieskolan 2008/2009, var Fordonsprogrammet, 72 procent, och Byggprogrammet, 68 procent. Lägst etableringsgrad, 40 procent, av samtliga program fanns bland dem som hade studerat på Estetiska programmet. Den lägsta etableringsgraden bland de yrkesinriktade programmen hade Livsmedels-, Medie- samt Barn- och fritidsprogrammet.

Flest naturvetare studerar vidare

I etableringsgraden ingår inte de som har klassificerats som studerande vid högskolan eller i andra studier. Studier efter gymnasieskolan var vanligast bland dem som hade läst Naturvetenskapligt program. Där var sju av tio personer högskolestuderande. Nära hälften av de som läst Samhällsvetenskapligt program eller Teknikprogrammet var högskolestuderande. Lägst andel högskolestuderande hade Fordons- och Byggprogrammen.

Lägre etableringsgrad för kvinnor

Av samtliga gymnasieavgångna läsåret 2008/2009 var 32 procent etablerade på arbetsmarknaden tre år senare. Män var etablerade på arbetsmarknaden i större utsträckning än kvinnor, 39 procent av männen och 26 procent av kvinnorna var etablerade. En större andel kvinnor än män studerade i stället på högskolan. Av samtliga kvinnor var 40 procent högskolestuderande, motsvarande andel för män var 28 procent.

Störst skillnad i etableringsgrad mellan män och kvinnor fanns inom Naturbruksprogrammet. Även inom Bygg-, Fordons-och Energiprogrammen var männens etableringsgrad klart högre än kvinnornas.

Energiprogrammet bytte 2011 namn till VVS- och fastighetsprogrammet samtidigt som innehåll och mål ändrades till viss del.

Läs hela rapporten Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan.