Installationsbranschen lovas förändrad yrkeshögskola

Myndigheten för Yrkeshögskolan, YH, med den nye generaldirektören Thomas Persson, kan se fram emot att få ett reviderat uppdrag oavsett valutgång. Det framgick under ett seminarium när företrädare för både Alliansen och oppositionen träffade en samlad installationsbransch.

Installationsbranschen har under flera år riktat skarp kritik mot YH som man tycker beviljat alldeles för få utbildningar trots att installationsföretagen inom VVS, el, ventilation samt kyla och värmepumpar ropar efter just den kompetensen. Under seminariet underströk Jan Siezing, vd hos Elektriska Installatörsorganisationen, EIO, installationsföretagens efterfrågan av YH-utbildningar.

– Vi har i dag runt 14 utbildningar inom yrkeshögskolan som kan kopplas till energieffektivisering, medan det finns 18 hovslagarutbildningar. Vi skulle i stället för 14 behöva 140, sa Jan Siezing.

Nu tycks både den sittande regeringen och oppositionen ha lyssnat på kritiken.

Socialdemokraterna går installationsbranschen längst tillmötes. Under seminariet sa Caroline Helmersson Olsson, socialdemokratisk ledamot i Utbildningsutskottet, att man kommer att se över uppdraget till YH.

– Vi socialdemokrater är lite kära i yrkeshögskolan och vi är stolta övar att vi införde KY-utbildningar, som nu ligger under yrkeshögskolan. Vi har drivit på för fler utbildningsplatser. Vi vill också se över byråkratin med ansökningsförfarandet och undersöka om vissa utbildningar kan permanentas eftersom utvecklingen i installationsbranschen signalerar långsiktigt behov. Så vi tror på en långsiktighet, konstaterade Caroline Helmersson Olsson.

Tomas Tobé, moderat ordförande i Utbildningsutskottet, kan också tänka sig förändringar, men var lite försiktigare att ställa ut löften.

– Vi är också stolta över att ha introducerat yrkeshögskolan. Men finns det utrymme för en fördubbling av antalet utbildningsplatser? Vi tror inte det eftersom risken då är stor att vi tappar styrkan med yrkeshögskolan, det vill säga kvaliteten. Den utvecklingen har vi sett inom annan högskoleverksamhet.

– Däremot kan vi tänka oss längre tillståndsperioder, men kanske inte permanenta vissa utbildningar. Däremot måste det bli ett närmare samarbete med branscherna, sa han.