KI: Mål för energieffektivisering gör klimatpolitiken dyrare

De energipolitiska målen om energieffektivisering och förnybar energi gör klimatpolitiken dyrare. Det menar Konjunkturinstitutet (KI), som på regeringens uppdrag analyserat energieffektivisering som en del i EU-kommissionens förslag på klimat- och energipolitiskt ramverk till 2030. Med ett utsläppsmål i stället, ökar förutsättningarna att bedriva en kostnadseffektiv klimatpolitik.

I vilken utsträckning klimatmålet nås genom förnybar energi och energieffektivisering bör bero på kostnaderna. De energipolitiska målen om energieffektivisering och förnybar energi gör klimatpolitiken dyrare, men kan ha andra sidoeffekter, konstaterar KI i ett pressmeddelande.

Hur mycket EU:s energieffektiviseringsmål fördyrar svensk klimatpolitik beror på hur målet fördelas mellan länder, ambitionsnivån i svensk klimatpolitik och vilka styrmedel som väljs. Vid ett mål som minskar energitillförseln med 25 procent, respektive 40 procent, inom EU blir BNP år 2030 0–0,3, respektive 0,1–5,5, procentenheter lägre än vid enbart ett klimatmål, bedömer KI. Referensscenariot är avgörande för storleken på de samhällsekonomiska konsekvenserna.

Det är inte energianvändningen i sig som är problemet, utan dess negativa sidoeffekter, framhåller KI. Ett eventuellt mål för energianvändningen bör vara åtgärdsbaserat, vägledande och inriktat på att få bukt med de negativa sidoeffekterna.

Målet bör definieras i termer av slutlig energianvändning för att vägleda politiken. En ökad ambition i målen för förnybar energi och energieffektivisering är enligt KI sannolikt inte heller förenlig med ökad kärnkraftsproduktion.