Lågenergihus håller inte måtten

Den projekterade energianvändningen i lågenergibyggnader stämmer dåligt med verkligheten. I nästan 40 procent av fallen avviker uppmätt energianvändningen från projekterad. Avvikelserna är både uppåt och nedåt, men i över hälften av fallen är energianvändningen för hög. Det visar den senaste sammanställningen från Lågan-programmet.

Ett av husen som använder för mycket energi finns i Västertorp, strax söder om Stockholm, rapporterar Sveriges Radios Ekoredaktion. Det är Nordens första Svanenmärkta flerbostadshus och byggt av Veidekke. Inflyttning skedde 2011 men i dag klarar inte huset Svanenkraven. Energianvändningen är 50 procent högre än den projekterade.

En av de boende, Marcin Kucharski, ville göra en insats för miljön när han valde boendet, rapporterar Sveriges Radio.

– Värmeförbrukningen har skjutit i höjden. Det här är mer eller mindre som vilken lägenhet som helst just nu, säger Marcin Kucharski, till Ekot.

Enligt en studie från Lågan-programmet (program för byggnader med mycket låg energianvändning) är det är svårt att klara projekterad energianvändning. Den visar att nästan 40 procent av byggnaderna avviker från den projekterade energianvändningen. I verkligheten kan de bli både högre och lägre, men drygt hälften fallen var den högre. I vissa fall var den så hög att byggnaden inte längre räknas som lågenergibyggnad.

– Utvecklingen inom lågenergibyggande har gått otroligt snabbt framåt, inte minst kommuner ställer väldigt tuffa energikrav. Det kan nog vara så att man ställer lite tuffare krav än vad man kan leverera i slutändan, säger Maria Brogren, energi- och miljöchef på Sveriges Byggindustrier, till Ekot.

Bostadsrättsföreningen i Västertorp har fått höja månadsavgiften för att klara av energikostnaderna. Det är oklart vem som har ansvar för att kraven uppfylls, byggföretaget straffas inte om energianvändningen blir för hög. Men enligt uppgift ska Veidekke åtgärda de problem som orsakar den höga energianvändningen.

I en debattartikel i tidningen Byggindustrin skriver Maria Brogren att energikraven måste följas upp bättre. Det är alltför ofta som den färdiga byggnaden inte lever upp till kraven. Det innebär ökade energikostnader för beställaren och kostnader för entreprenören för att åtgärda felen.

En annan allvarlig konsekvens, menar Maria Broman, är att det kan löna sig att göra glädjekalkyler för energiprestandan och lämna för billiga anbud. Detta snedvrider konkurrensen till förmån för oseriösa aktörer.

Maria Broman förespråkar användning av Svebys avtalsmall, Energiavtal 12, som reglerar energikraven och kopplar ett vite till om de inte uppfylls. Dessutom finns Svebys checklista som tipsar om vad beställare bör tänka på när de ställer energikrav, utvärderar anbud, skriver avtal och följer upp energiprestandan.