”Heterosexuella, händiga och starka män bygger hus”
Hus byggs av heterosexuella, händiga och starka män som inte visar känslor. Den föreställningen gäller på gymnasiets Bygg- och anläggningsprogram. Det visar en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) som undersökt föreställningar om kvinnligt och manligt inom två gymnasieprogram.
IFAU-rapporten studerar yrkessocialisation och föreställningar om kvinnligt och manligt inom gymnasiets Bygg- och anläggningsprogram samt Vård- och omsorgsprogram. Genom deltagande observation och intervjuer har rapportförfattarna studerat hur ungdomar vid två gymnasieskolor socialiseras in i vård- respektive byggyrken.
I studierna av Bygg- och anläggningsprogrammet finner författarna två olika könsmönster: den manliga kollektiva i husbyggnadsinriktningen och den mer individualistiska måleriinriktningen. Husbyggarnas ”vi-känsla” bygger enligt författarna på antaganden om att gemenskapen består av heterosexuella, händiga, starka män som tål att drivas med och som inte visar för mycket känslor.
Detta kan göra det svårt både för kvinnor och för vissa män att bli accepterade inom gemenskapen, menar rapportförfattarna. Inom måleriinriktningen är könsnormerna mindre entydiga, och kvinnor efterfrågas med hänvisningar till affärsnytta, till exempel att råda kunder om färgval, och bättre arbetsmiljö.
– Vi vill peka på att både kvinnliga och manliga elever begränsas när snäva könsnormer gör sig gällande inom utbildningarna. Yrkeslärandet riskerar att försvåras om eleverna blir betraktade som representanter för sitt kön istället för blivande undersköterskor, byggare eller målare, säger en av rapportförfattarna Magnus Åberg från Karlstads universitet, i ett pressmeddelande.
Traditionella könsnormer bevakas och praktiseras även på Vård- och omsorgsprogrammet. Samtidigt lyfts de manliga eleverna fram som extra värdefulla. Killarna kan få förmåner och särbehandlas positivt inom sitt framtida yrke, det menar både lärare, praktikhandledare och de unga männen själva.
Rapporten är skriven av Maria Hedlin vid Linnéuniversitetet och Magnus Åberg vid Karlstads universitet. Den har en kvalitativ ansats och bygger på deltagande observationer och intervjuer med elever, lärare och praktikhandledare i klasser på två gymnasieskolor i en svensk kommun.
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen