Stora kunskapsluckor om nanomaterial

Vi vet för lite om nanomaterialens påverkan på hälsa och miljö. Det konstaterar KTH-forskare i en kartläggning om riskerna och användningen av materialen.

Forskare på Kungliga tekniska högskolan, KTH, har gjort en kartläggning om vad som är känt om nanomaterialens risker och möjligheter. Kartläggningen spänner över nanomaterialens hela livscykel, från produktion till användning och avfallshantering. Den visar på stora kunskapsluckor och att det finns behov av att veta mer om hur nanomaterialen påverkar hälsa och miljö samt hur riskerna ser ut under livscykelns faser.

Nanomaterial har mött stort intresse och det finns förväntningar om innovationer på många områden. Samtidigt finns oro att nanomaterial också kan vara miljö- och hälsofarliga.

– För att kunna bedöma för- och nackdelar med ett nanomaterial jämfört med andra produkter behöver man titta på hela livscykeln, säger Göran Finnveden, professor och vicerektor för hållbar utveckling vid KTH och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

– För att vi ska kunna ha en säker hantering av nanomaterial och för att kunna identifiera möjligheter i ett livscykelperspektiv så krävs mer forskning och bättre data och analysmetoder. Vi behöver veta mer om det här, säger David Lazarevic, också han en av forskarna bakom studien.

Forskarna menar att samhället behöver skaffa sig mer kunskap om vilka nanomaterial som används, i vilka tillämpningar och i vilka produkter, i vilka mängder och vilka utsläpp som sker med den användningen.

KTH-rapporten ”Livscykelaspekter och nanomaterial” är framtagen som underlag till den statliga utredningen ”En nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial. Utredningen ska presenteras 8 oktober.