Intresset för lärlingsutbildningar har halverats på tre år och många elever hoppar av sin lärlingsutbildning. Dessutom väljer färre elever yrkesprogram i gymnasieskolan. Det råder också brist på yrkeslärare. Det visar tre nya rapporter om gymnasieskolan från Skolverket.
– Det behövs en samling. Kommuner, fristående skolor, branschorganisationer, fackförbund och statliga skolmyndigheter behöver arbeta hårdare tillsammans för att lärlingsutbildningarna ska bli bättre och mer attraktiva, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, i ett pressmeddelande.
De senaste åren har gymnasieskolan genomgått stora förändringar. Programmen har förändrats, ny läroplan och nya ämnesplaner har införts. Skillnaderna mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program har ökat. Lärlingsutbildning har införts.
På uppdrag av regeringen har Skolverket följt upp olika aspekter av regeringens reformer av gymnasieskolan. De tre rapporterna som nu presenterats är de första av de uppföljningar och analyser som Skolverket kommer att publicera årligen.
Intresset för lärlingsutbildningar har halverats visar rapporten ”Utvecklingen av lärlingsutbildningen”. Våren 2010 gick cirka 3.600 elever lärlingsutbildning i årskurs 1. Våren 2013 hade antalet lärlingar i årskurs 1 sjunkit till 1.800.
Avhoppen är också många. 40 procent av eleverna som gick årskurs 1 höstterminen 2011 hade hoppat nästa läsår. Många av de som hoppade av började i stället på ett traditionellt yrkesprogram. Dåligt rykte, kvalitetsbrister, oro för att stänga dörrar till högskolan och brist på stöd från branschorganisationer är några troliga orsaker till att inte fler elever väljer lärlingsutbildning.
Andelen elever på yrkesprogram har minskat från 35 procent 2010 till 29 procent 2012. Intresset minskade redan innan gymnasiereformen men inte i samma takt. Rapporten ”Elever per programtyp och program” visar också att nästan var femte elev gick på ett introduktionsprogram hösten 2012. Introduktionsprogrammen är främst till för elever som saknar behörighet till något av de nationella programmen i gymnasieskolan.
Det råder brist på yrkeslärare med formell ämnesbehörighet men rapporten ”Tillgången på yrkeslärare” visar att det är mycket svårt att få en tydlig bild av hur stor bristen är inom olika ämnen. Många gånger hanterar skolorna bristen på formellt behöriga lärare genom att anställa lärare utan yrkeslärarutbildning.
Allt pekar också på att bristen på yrkeslärare kommer att öka. De närmaste åren kommer omkring 1.000 yrkeslärare om året att gå i pension men bara omkring 400 utbildade yrkeslärare beräknas tillkomma årligen.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen
BUDGET 2016. Regeringen inför den första oktober en valideringsreform som beräknas kosta drygt en miljard kronor under fyra år. Tanken är att samla information om vad olika utbildningar innehåller och på vilken nivå de ligger. – Det ska underlätta arbetet och stimulera utvecklingen av validering, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S), i en pressrelease från regeringskansliet.
