IVA: Energieffektiviteten i svensk industri kan öka med 50 procent till 2050

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) projekt Ett energieffektivt Sverige släpper i dag rapporten Energieffektivisering av Sveriges industri. I rapporten konstateras att industrin har möjligheter att öka sin energieffektivisering med 50 procent till år 2050. Där redovisas också tolv konkreta punkter för hur målen kan nås.

De tekniska lösningarna finns och många åtgärder är redan lönsamma, åtminstone på systemnivå. Trots det genomförs de inte alltid.

Historiskt har industrin varit bra på att öka den generella produktiviteten och därmed även effektiviteten i energianvändningen. Energieffektiviteten i industrin ökade exempelvis med 36 procent mellan 1993 och 2010.

– I rapporten skriver vi att en energieffektivisering med 50 procent från dagens användning till år 2050 är fullt möjlig, mätt som energianvändning per förädlingsvärde, säger Maria Sunér Fleming, ordförande i arbetsgruppen Industri, Ett energieffektivt samhälle, i ett pressmeddelande.

En 50-procentig ökning av effektiviteten från dagens användning motsvarar en ökning av den absoluta energianvändningen inom industrin från dagens cirka 148 TWh till cirka 165 TWh år 2050. Detta är framräknat under antagandet om tillväxt i industrin på cirka 2 procent per år och med en bibehållen industristruktur.

– Att använda energi är inte negativt, så länge som den gör nytta, används effektivt och miljöeffekter hanteras, säger IVA:s vd Björn O Nilsson.

Varför sker då inte energieffektivisering alltid inom industrin, om det nu är lönsamt? En viktig slutsats i rapporten är att den högsta ledningens engagemang är en grundförutsättning och ett flertal hinder har identifierats:

– konkurrens om begränsade resurser inom företaget, vad gäller såväl tid som pengar, och kärnverksamhet prioriteras,

– kunskapen om energieffektivisering är otillräcklig,

– de ekonomiska kalkyler som används tar inte hänsyn till livscykelkostnader,

– inga yttre krav ställs på ökad energieffektivitet i industrins processer.

Rapporten identifierar tolv konkreta punkter som företag, myndigheter och politiker kan vidta för att öka takten i energieffektiviseringsarbetet. Några av förslagen riktade till politiker och myndigheter är att stödja kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte, att sätta särskilt fokus på små och medelstora företag, att stärka kundkraften, exempelvis genom märkning och ekodesign vilket stimulerar företag att utveckla prestanda och design och att satsa på framtiden genom FoU och ökad kompetens inom universitetens utbildningar.