Var tredje kommun har strängare energikrav än BBR

Upplands Väsby är ny etta i tidningen Miljöaktuellts rankning av Sveriges bästa miljökommun. Kommunen hör till de 33 procent, som ställer mycket högre krav på energieffektivitet än Boverkets byggregler, BBR. Vid fjolårets granskning gjorde 25 procent av kommunerna det.

Fjolårets vinnare Eskilstuna kommer på andra plats, och Västerås tar tredjeplatsen i årets rankning.

– Vi gratulerar Upplands Väsby som har gjort en imponerande klättring från plats 167 till en första plats på fyra år. Syftet med vår rankning är dels att lyfta fram kommuner som är föredömen, dels att vara en blåslampa som bidrar till att höja den generella nivån på kommunernas miljöarbete, säger Mikael Salo, chefredaktör på tidningen Miljöaktuellt i ett pressmeddelande från Upplands Väsby kommun.

Ett av Väsbys mål är att varje år minska energianvändningen med 3 procent. Ett annat är att halvera klimatutsläppen inom kommunens gränser till 2020 jämfört med 1990.

I Miljöaktuellts granskning ingår en egen enkät med 18 miljörelaterade frågor. En gäller om kommunen tillämpar en egen gräns som är minst 25 procent hårdare än BBR för hur mycket energi per kvadratmeter som en nybyggd kommunägd bostad och nybyggd kommunägd lokal maximalt får använda. Det visar sig att 33 procent av kommunerna gör det, en ökning från 25 procent förra året. 96 procent av kommunerna svarade på enkäten, vilket innebär att svarsfrekvensen var lika hög som 2012.

Andra delar av granskningen är exempelvis resultatet i Gröna bilisters kommunrankning och andel Grön flagg-certifierade förskolor. Nya indikatorer i årets rankning är Boverkets miljömålsenkät, data från Vattenmyndigheterna och värden för vissa nyckeltal från ”Kolada-databasen” (Kommun- och landstingsdatabasen).

En annan positiv trend i årets undersökning är att allt fler kommuner har politiskt antagna miljöprogram. Ett områden där utvecklingen går långsammare är kommunernas användande av ekonomiska styrmedel för att minska koldioxidutsläppen från exempelvis skolskjutsar och färdtjänst.

Miljöaktuellt lyfter också fram 15 kommunala miljöprojekt i framkant. Ett av dessa är Lerums kommuns bygge av ett 400 meter långt bullerskydd i form av solfångare, som VVS-Forum skrivit om tidigare. Skyddet ska minska det höga bullret med 60 till 90 procent och solenergin ska kopplas in på fjärrvärmenätet. Projektet beräknas kosta 14 miljoner kronor, varav fem miljoner kommer från EU-kommissionen. Lerum placerar sig på femte plats i årets rankning.

Fram lyfts också Storumans kommunala fastighetsbolag Umluspen, som ska minska energianvändningen med 30 procent till 2020 jämfört med 2007. Hittills har energianvändningen minskat med nästan 16 procent. På tur står bergvärme där fjärrvärmenätet inte når och FTX-ventilation.