En fortsatt ökande satsning på energiforskning är nödvändigt om Sverige ska nå energi- och klimatmålen till år 2050. Det konstaterar Energimyndigheten i den rapport som idag lämnades över till regeringen.
Rapporten är ett underlag till regeringens kommande forsknings- och innovationsproposition. I utredningsarbetet har Energimyndigheten bland annat tittat närmare på relationen mellan nyfikenhetsbaserad grundforskning, och den behovsmotiverade forskningen där högskolor, universitet och näringsliv tillsammans tar sig an utmaningarna kring energi- och miljöteknik, innovation och kommersialisering.
– Vi kan utifrån våra tidigare satsningar på behovsmotiverad forskning se att det leder till resultat. Resultaten bidrar inte enbart till utvecklingen av det hållbara energisystemet utan också till ekonomisk tillväxt, exportmöjligheter och arbetstillfällen i Sverige, säger Energimyndighetens generaldirektör Andres Muld i ett pressmeddelande.
I rapporten framgår också att Europeiska rådet 2009 slog fast att offentliga och privata insatser för forskning, utveckling och demonstration på energiområdet behöver fördubblas globalt sett fram till 2012 och fyrdubblas till 2020. International Energy Agency, IEA, bedömde 2010 att forskning, utveckling och demonstration för energi- och miljöteknik behöver två- till femdubblas. Energimyndigheten instämmer i bedömningen att det behövs kraftiga satsningar inom området. Sverige har i dag den lägsta energiforskningsbudgeten per invånare bland de nordiska länderna.
– En omställning av energisystemet kräver dels teknikutveckling, dels lämpliga styrmedel som samverkar, samt att planerings- och beteendefrågor hanteras genomtänkt av samhällets alla aktörer. Det är en framgångsrik modell som redan gett mycket goda resultat, säger Zofia Lublin, avdelningschef vid Energimyndighetens analysavdelning.
En framgångsfaktor är att den myndighet som har i uppdrag att genomföra regeringens energipolitik har tillgång till många verktyg, från att föreslå styrmedel och energieffektiviseringsinsatser, till god kunskap om teknikstatus, forskningsläget och utvecklingspotentialer. Den instans som ansvarar för forsknings- och utvecklingsinsatser måste även ha god kunskap om styrmedel och beteendefrågor, framhåller Energimyndigheten.
– Näringslivet ser tydliga nyttor med satsningarna och går in med ännu mer finansiering än staten i dessa forsknings- och teknikutvecklingsprojekt, säger Andres Muld.
Många av de projekt som genomförs i dag är dessutom samarbeten mellan de statliga forskningsfinansiärerna, högskolorna och näringslivet, vilket leder till höjd kompetens i ett brett samhällsperspektiv, fastslår Energimyndigheten.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen
Nu har regeringen överlämnat propositionen ”Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet” till riksdagen. I propositionen finns bland annat förslag på höjning av Energimyndighetens anslag med 20 procent fram till 2020.
Nu har regeringen utsett ny generaldirektör och chef för Energimyndigheten.
Nu har regeringen beslutat om ändring av Plan- och byggförordningen (PBF) så att Sverige ska uppfylla åtaganden kring nära-nollenergibyggnader. Detaljerade krav kommer att tas fram av Boverket under våren 2017.
