Bostadsministern vill ha nationell energistandard

Det kan behövas en nationell standard för energianvändning i bostäder i stället för olika kommunala energikrav. Det menar bostadsminister Stefan Attefall (KD) i en längre intervju i senaste numret av VVS-Forum.

Bostadsminister Stefan Attefall har fått en hel del kritik från delar av Energisverige efter uttalanden som att ”energikraven måste anpassas efter människors plånböcker” och att ”kommunerna inte ska leka Tarzan”.

I senaste numret av VVS-Forum (nr 1/12) utvecklar Stefan Attefall sitt resonemang om energikrav.

– Kommuner försöker överträffa varandra med lokala energikrav. Problemet med det är att man får olika krav i varje kommun. Då får man en situation där branschen inte utvecklar tekniken eftersom man inte kan upprepa den från ort till ort, säger Stefan Attefall som tillsatt en utredning som ska se över de lokala energikraven.

Boverkets nya byggregler har krav på energianvändningen i bostäder i stora delar av Sverige på 90 kWh/m². Men ett antal kommuner har sen tidigare valt att gå längre, exempelvis Malmö, Jönköping och Västerås.

– Ska man ha egna krav så måste det ändå vara någon ordning och reda. En idé kan vara att kommuner kan välja mellan två nivåer, dels Boverkets minimiregler, dels en strängare nivå, menar Stefan Attefall.

– Varenda kotte som vill bygga energieffektivare än vad lagen kräver ska få göra det. Men kräv inte att alla ska göra det. Det räcker med att man klarar Boverkets minimikrav, säger bostadsministern som menar att dagens byggregler räcker för att nå målen på 20 procents energibesparing till år 2020 och 50 procent till år 2050.

– Alla energikrav som ställs utöver vad som betalar sig i form av lägre driftskostnader ger högre kostnader för de boende. Det måste man ta i beaktande. Ofta är det människor med små marginaler som hamnar i en svår situation, säger Stefan Attefall och tillägger att en prislapp måste finnas med i diskussionerna om energieffektivisering.

– Det finns de som vill energieffektivisera så långt som det är tekniskt möjligt, men då driver man upp kostnader som vanliga människor inte vill betala. Motsvarande kostnad kan man då få en mycket större samhällsekonomisk effekt av, exempelvis inom transportsektorn.

– Totalt kommer bara 7 procent av de klimatpåverkande utsläppen från bostadssektorn, men drygt 30 procent av energianvändningen. Det beror på att vi har så hög andel fjärrvärmeuppvärmning, baserad på biobränsle, av våra byggnader.