Kostnaderna för el sticker ut i ny Nils Holgersson-studie

Kostnaderna för el är den nyttighet som sticker ut i årets Nils Holgersson-undersökning där avgifter och taxor kartläggs för ett fiktivt flerfamiljshus i landets samtliga kommuner. Samtidigt meddelar Energimarknadsinspektionen att man nu kommer att begränsa elnätsföretagens avgiftshöjningar de kommande fyra åren.

Det som sticker ut i årets undersökning är elkostnaden som totalt har ökat med 5,2 procent. Elnätsavgifterna och elhandelspriserna har ökat med 4,7 respektive 7,5 procent. Under samma period har KPI bara stigit med 2,6 procent. Även fjärrvärmepriset fortsätter att öka, det senaste året med 3 procent. Lägst kostnad har i Luleå, där priset är 475 kronor per månad för en trerumslägenhet, medan den högsta finns i Falkenberg, där priset är 1 056 kronor.

Per Holm, ordförande i Nils Holgerssongruppen som genomfört undersökningen, är särskilt kritisk till den kraftiga ökningen av elpriserna.

– Både elnätsavgifterna och elhandelspriserna skenar i väg betydligt snabbare än övriga konsumentpriser. En stor del av de här ökningarna kan konsumenterna inte komma undan genom att byta elleverantör, eftersom det råder monopol på själva elnäten. Dessa monopol är statligt reglerade, men trots det har elnätsavgifterna ökat med hela 31 procent de senaste fem åren. Det visar att den statliga övervakningen av elnätsavgifterna är för svag, säger han i ett pressmeddelande.

Men nu har EI aviserat en klart strängare begränsning av hur mycket elnätsavgifterna får höjas. Från årsskiftet är det EI som bestämmer hur elnätsavgifterna utvecklas framöver, uppger myndigheten.

– Det är en mycket stor förändring av tillsynen av elnätsmonopolen som nu sker. Den stora skillnaden jämfört med idag är att företagen måste ansöka om sina intäkter hos EI och få godkänt innan avgifterna läggs ut på kunderna, säger Yvonne Fredriksson, generaldirektör på EI, i ett pressmeddelande.

Förändringen är enligt EI en anpassning till EU:s regler på elmarknaden där kravet är att avgifterna ska bestämmas i förväg. Hittills har EI bara haft möjlighet att i efterhand granska om avgifterna varit rimliga.

Landets elnätsföretag lämnade under våren in sina ansökningar om intäktsramar inklusive motiveringar till EI. I bedömningen har EI värderat vilka kostnadsökningar som är skäliga och vad som är en rimlig ersättning på det kapital som elnäten i Sverige motsvarar.

EI har beslutat om klart lägre belopp än vad företagen ansökt om. Bara ett fåtal företag fått det de begärt. Företagens ansökta belopp uppgår till totalt 183 miljarder kronor för perioden 2012–2015. Det ska jämföras med att intäkterna för perioden 2006–2009 uppgick till cirka 132 miljarder kronor. Energimarknadsinspektionens beslut begränsar intäktsramarna till cirka 150 miljarder kronor för alla företag sammanlagt.