– Energieffektivisering vid ombyggnad ofta olönsam

Kravet på en halvering av energianvändningen vid ombyggnad är olönsamt och kommer inte att nås. Däremot är det inga problem att få lönsamhet i nära noll-energihus vid nyproduktion.Det menade Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, på ett seminarium om energieffektiviseringar i Borlänge igår.

För ekonomer gäller devisen ”ska det vara hållbart ska det vara lönsamt”. Det hävdade Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH, vid seminariet ”Lönsamma energieffektiviseringar” i Borlänge igår som bland annat arrangerades av Stiftelsen Teknikdalen, Energimyndigheten och Sveriges Byggindustrier.

– De här ambitiösa målen med energieffektiviseringar i miljonprogrammet kommer inte att gå att nå eftersom det inte är lönsamt. Det är väldigt lätt för politiker att sätta upp mål för 2050, men det är lika lätt för politikerna att ändra målen år 2020. Men så länge en åtgärd ger en avkastning som ligger högre än avkastningskravet så ska man genomföra den. Man kan göra mycket genom att justera installationer och byta ut komponenter och tjänar bra med pengar på de åtgärderna.

– Men det finns kalkyler för energieffektiviseringar där man lägger in direkt olönsamma åtgärder i paket istället för att räkna på varje åtgärd för sig. Har företaget ett avkastningskrav på 6 procent och en åtgärd ger 8 procent, medan en annan ger 5 procent så är det bara den första investeringen som är lönsam. Men paketeras åtgärderna ihop får man i det här fallet en avkastning på 6,5 procent. Det är rena rama lurendrejeriet, menade Hans Lind.

– En traditionell kalkyl har avkastningskrav på 6 procent och investeringarna ska vara återbetalda efter 2-3 år. Åtgärderna blir inte mer lönsamma för att man slår ihop dem i paket, menade Hans Lind som ansåg att LCC-kalkyler inte tillför något nytt.

Hans Lind trodde dock inte att det är några problem för byggbranschen att bygga lågenergihus och få lönsamhet med dagens låga ränta.

– Det är tack vare det låga ränteläget som byggherrar kan kosta på sig att bygga grönt. Investeringskostnaden för att bygga nya passivhus är bara några procent dyrare. Samtidigt finns det inte någon större betalningsvilja för att köpa eller hyra gröna bostäder.

– Men ställer samhället för stränga krav på ombyggnader så gör man ingen ombyggnad. Då händer det ingenting, helt enkelt. Därför tror jag inte att det går att nå EU-direktivens krav eller de nationella målen om inte staten är beredd att ge ett mycket kraftigt stöd, sa Hans Lind.